Åhörarkopior från Björn Kindenbergs och Pia Nygård Larssons presentation på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/so-och-no-i-ett-andraspr%C3%A5ksperspektiv-vad-s%C3%A4rskiljer-%C3%A4mnesspr%C3%A5ken-1.231426
Åhörarkopior från Björn Kindenbergs och Pia Nygård Larssons presentation på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/so-och-no-i-ett-andraspr%C3%A5ksperspektiv-vad-s%C3%A4rskiljer-%C3%A4mnesspr%C3%A5ken-1.231426
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
Dar dövastidning
1. Sveriges Dövas Riksförbund
nr 2– 2010 TIDNING
Örebro Europas
teckenspråks-
huvudstad
Många anmälningar
om utebliven tolk
TBC-sjuka Estanila
utvisad från Sverige
2. nr 2 • aPriL 2010
Tidskrift för
sveriges dövas
riksförbund
grundad 1890
Utgivning 2010
Nr Utgivning Manusstopp
2 to 1 april fred 12 mars sid 10 sid 9 sid 17
3 on 12 maj to 22 april
4 to 17 juni fre 28 maj
5 to 2 sept fre 13 aug
6 to 7 okt fre 17 sep
7 to 11 nov fre 22 okt
8 to 16 dec fre 26 nov
Prenumeration
och adressändring
medlem@sdr.org
Agneta Skagerstrand, SDR
Box 300, 793 27 Leksand
sid 13 sid 4 sid 4
texttelefon 0247-641 49
fax 0247-151 03
Prenumerationspris 300 kr/år Innehåll
utebliven tidning oMSLAG: UTVISADe eSTANILA FoTo: ToMAS LAGeRGReN
Kontakta
medlem@sdr.org
4 PORTRÄTTET: Isabella Hagnell: Hon vill måla Sverige rött
redakTion 7 Örebro utropar sig till Europas teckenspråkshuvudstad
adress
8 Över hundra DO-anmälningar om utebliven tolk
Dövas Tidning, SDR
Förmansv. 2, plan 6 9 Elever rasar – vill ha kvar sitt skol-SM
117 43 Stockholm
dovas.tidning@sdrf.se
ansvarig utgivare
Helena Fremnell Ståhl
Chefredaktör
10 Inga protester hjälpte – TBC-sjuka Estanila utvisad
Åsa Möller
asa.moller@sdrf.se
12 I BaCkSPEgEln: Hur gick det för bröderna Farkondeh?
taltelefon/SMS: 0708 40 45 41
13 ETT ÖgOnBlICk: Markku Jokinen, WFD:s president
reportrar
Tomas Lagergren, Örebro 14 FEM FRågOR: David lega knackar på riksdagsporten
tomas.lagergren@sdrf.se
15
3G-mobil 0735 130199
Niclas Martinsson En kringresande skotte och en ung låw
niclas.martinsson@sdrf.se
3G-mobil 0738 333060
Notisansvarig
Niclas Martinsson
16 ”Hand-i-kapp” skildrat genom fotografens öga
Layout 18 vaRDagSBIlDER: Svettigt värre på SvT:s undertextavdelning
Åsa Möller
annonser
Bokas och lämnas till
sdrannons@sdrf.se
20 Sociala medier - så fungerar det
telefon 0506-300 58 24 ”Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv”, del 2
samt
tel 0506-301 76 (Skaraborg och 26 Teckenspråkigt äldreboende invigt i göteborg
Värmland)
Förenings- och internannonser 27 kamp mot klockan – om vikten av en sanningskommission
bokas och levereras till redaktio-
nen: dovas.tidning@sdrf.se 27 RaPPORT från förbundsstyrelsen
Upplaga: 5800 ex 30 kRÖnIka
Tryck: Carlshamn Tryck & Media AB
ISSN 1402-1978
2
3. ledare
En applåd för Örebro kommun - utropar Örebro
till Europas teckenspråkshuvudstad
Hela livet har döva fått höra från det hörande samhäl- teckenspråk eller behöver sådana kunskaper i sitt yrke
let att dövhet är ett funktionshinder. Det har varit att studera det. Vi uppmärksammar behovet av svenskt
svårt för hörande att tänka om och se på teckenspråket teckenspråk i våra organisationer. Vi deltar i det regio-
som ett språk. Jag anser det är väldigt viktigt att båda nala, nationella och internationella arbetet för att un-
världar börjar visa respekt och ödmjukhet för varandra. derlätta vardagen för teckenspråkiga medborgare. Vi
Vi kan inte komma och kräva av någon som inte har verkar för kompetensutveckling av vår personal för att
kunskap om teckenspråk. Jag skulle vilja att vi ger öka kunskapen om teckenspråkiga medborgare.”
sam hället mer kunskap om oss, teckenspråket och vår
kultur, och att samhället vill lära sig. Språklagen, som kom den 1 juli 2009, säger att det
Vi måste på ett ödmjukt sätt bemöta samhället och svenska teckenspråket jämställs med de nationella mi-
bygga stabila broar. En vinglig bro är inte så pålitlig, och noritetsspråken finska, samiska, romani chib, jiddish
det ska vi undvika. Genom kunskap bygger man stabila och meänkieli (tornedalsfinska). Det innebär bland an-
broar, och det måste vi komma ihåg när vi möter politi- nat att samhället har ”ett särskilt ansvar för att skydda
ker, tjänstemän och andra personer. Tillgäng lig heten är och främja det svenska teckenspråket”. Konkret inne-
en av demokratins grundbultar, och den har vi har ald- bär det t.ex. att det ska finnas utbildningar på tecken-
rig kunnat få fullt ut. Det är något vi måste jobba med, språk och att döva och hörselskadade ska kunna få infor-
och påminna samhället att inte glömma oss. mation om samhället på teckenspråk. Jag rekommenderar
att varje dövförening bjuder in Språkrådet till en föreläs-
Den 11 mars arrangerade Örebro Kommun ett natio- ning på hemorten. De har otrolig kunskap att ge fören-
nellt seminarium ”Har du något att säga – se till då att ingen, kommunen och landstinget.
folk kan lyssna”, tillsammans med Dövas Förening i Jag kan bara se så många fördelar för döva som bor i
Örebro Län, DHB*, SPSM*, Örebro Teckenspråkiga Örebro – en fantastisk framtid väntar på oss. Men glöm
kulturskola och RGD/RGH*. Jag tror det är första gång- inte att Örebro kommun fortfarande behöver hjälp av
en alla organisationer i Örebro haft en liknande sam- oss, dövföreningen och SDR. Liksom som andra kom-
verkan. Denna historiska dag utropade sig Örebro muner behöver dig, er, din förening och SDR.
kommun till Europas teckenspråkshuvudstad. Genom
det har de visat att de är beredda att ändra sin attityd Min fråga till alla kommuner i Sverige- Hur många av
till teckenspråket, och det är en stor vinst för oss! er är beredda på att ta ett lika stort steg? Min fråga till
*DHB – Riksförbundet
för döva, hörselskadade Detta innebär att undertecknarna, Örebro kom- alla dövföreningar – skulle ni kunna skapa en dialog
och språkstörda barn mun, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, med organisationerna på er hemort och skapa en sam-
*SPSM – Specialpeda Örebro universitet och Specialpedagogiska skolmyn- verkan med er kommun? Om fler följer efter det som
gogiska skolmyndighe digheten åtar sig: hänt i Örebro, så kan jag se en fantastisk framtid för
ten ”Vi följer språklagen från 1 juli 2009 och verkar för oss, och genom ödmjukhet, förståelse och respekt för
*RGD/RGH – Riksgym utveckling och användning av svenskt teckenspråk. Vi varandra får vi en värld som är tillgänglig för oss.
nasiet för Döva och synliggör det svenska teckenspråket i samhället. Vi Maria sundhoLM, sTyreLseLedaMoT sdr
Hörselskadade, Örebro
uppmuntrar personer som är intresserade av svenskt
sdr hemsida: förbundsordförande Material till slingan sveriges dövas
www.sdrf.se/sdr Ragnar Veer webbredax@sdr.org ungdomsförbund
e-post: sdr@sdr.org ragnar.veer@sdr.org Telefax 0247-151 03 Texttelefon 08-442 14 96
Texttel. 08 442 14 62 Fax 08-442 14 97
sdr stockholm 3G-mobil 0735 200 902 bli medlem sdu@sdrf.se
SDR, Förmansvägen 2, plan 6 medlem@sdr.org
117 43 Stockholm förbundssekreterare och västanviks folkhögskola
Tel. vxl: 08 442 14 61 informationsansvarig försäljningsavdelning Winterommes väg 5
Texttel. vxl: 08 442 14 60 Helena Fremnell Ståhl shop@sdr.org 793 27 Leksand
Fax: 08 442 14 99 hfs@sdr.org Telefon vx 0247-641 70 Texttelefon 0247-641 24
Tel. 0247 64147 Fax 0247-105 97 Taltelefon 0247-641 30
sdr Leksand Tel. (tal/SMS) 070 215 46 33 Fax 0247-101 65
SDR, Box 300 sveriges dövas www.vastanviksfhs.se
793 27 Leksand Pensionärsförbund
Tel. vxl: 0247-641 00 karl-erik.karlsson@sdrf.se
Texttel. vxl: 0247-641 01 Texttelefon 08-89 44 23 sdr plusgiro: 90 00 24-1
Fax: 0247-151 03
3
4. on vill måla
H
isabeLLa hagneLL
Ålder: 17
bor: Skurup och Örebro
familj: Pappa och mamma och
styvfar. och tre syskon.
utbildning: Läser f.n. första året
på samhällvetenskapliga pro-
grammet på Risbergska skolan
favoritbok: Bitterfittan
favoritfilm: American History X
4
5. Sverige rött t:
Is abe l la h a
gne ll
p ort r ät t e
I år är det val. Då badar vi i valfrågor. I medierna översvämmas vi av valdebatter
där politikerna ger löften på löpande band och argumenten stöts mot varandra.
Det är fyra år sedan Sverige färgades blått. Då var Isabella Hagnell 13 år gammal
och bestämde sig för att gå åt motsatt håll. Hon valde att färga sig röd.
I
sabella är nu 17 år och sitter i den lokala SSU*- Hennes hjärtefrågor är jämlikhet, demokrati och
styrelsen i Örebro. Hon berättar om hur hon blev skola. Hon går igång på alla cylindrar:
socialdemokrat. – Jämlikhet för att alla är olika men alla ska få
– Det började egentligen före valet. Hela min släkt samma förutsättningar, demokrati – alla kan vara
är socialdemokrater. Men vid valet vann den borger- delaktiga i samhället och elever bör få mer inflytande
liga alliansen. Då gick jag med i en kurs som SSU i skolan och så vidare. Politiska beslut ska också fat-
ordnade för nya medlemmar. Jag funderade först på tas närmare oss.
Ung Vänster, men SSU har en mer realistisk politik, När hon kommer till den tredje hjärtefrågan slår
tycker jag. det gnistor. Hon har redan stuckit iväg som en drag-
Förståeligt då hennes förebild är Gudrun Schyman, racingbil på full gas.
före detta partiledare i Vänsterpartiet och nu partile- – Den blå alliansens skolsyn är hemsk! Betyg ti-
dare för det nya partiet, FI – Feministiskt initativ. digt och friskolor är fel. De vill ha vinst och skolor
– Hon är duktig, även om vi inte ligger helt i sam- med religionsprofil segregerar samhälle. Jag vill inte
ma spår politiskt. Hon är en kvinna som vågat bilda ha segregering, säger hon bestämt.
ett parti och inte många i hennes ålder vågar vara fe- Som alla politiskt engagerade har Isabella ett
ministiska öppet. drömsamhälle.
– Där har monarkin avskaffats, pengar betyder in-
startade en blogg te makt och miljön är prio ett. Och homosexuella ska
Att Isabella är politiskt engagerad går inte att ta miste kunna gifta sig med varann.
på. När hon gick på Östervångsskolan i Lund såg hon Dragracingbilen har fällt ut fallskärmarna och
att teckenspråksmiljön var hotad och startade en bromsar in mjukt. Hon sammanfattar hela sin poli-
blogg – ”Följ vår kamp”. Sedan kämpade hon för en tiska syn i en enda mening.
utvisningshotad skolkompis som kom från Kosovo. – Jag vill ha ett samhälle där alla har samma möj-
Tyvärr utvisades skolkompisen. Men engagemanget ligheter.
finns där.
Är döva dåliga på att engagera sig politiskt? framtiden ligger öppen
– Jag känner till några stycken och det är klart att SSU ska hjälpa till att vinna valet åt det röda blocket.
det behövs fler. Men det är samma med hörande, få – Vi ska vara med i debatter i skolor och vara ute
som engagerar sig politiskt. Mina kompisar är oint- nattetid. Och framförallt få våra väljare att rösta.
resserade. De tror att politik bara är gubbar som står Många är överens om att Isabella är en målmedve-
och babblar i riksdagen. Men allt är politik. Det de ten tjej. Men när frågan om vad hon själv gör om tio
klagar på i skolan... Att göra något åt det är politik. år, blir svaret oväntat öppet. Först då märks det att
Specialskolorna och förstatligande av tolkverksam- hon bara är sjutton år och att framtiden ligger öppen
heten är två av de dövfrågor hon tycker är viktigast för hennes fötter.
att driva. – Om tio år... Bor jag någonstans, har något jobb
– Och att se till att Örebro, som utropat sig till den och har något att göra – förhoppningsvis, ler hon.
teckenspråkiga huvudstaden i Europa, verkligen gör TeXT & foTo: ToMas Lagergren
Örebro tillgängligt för oss döva. En annan fråga är
handikappersättningen. Ska den vara kvar eller inte? * SSU – Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
5
6. I korthet
generalsekreteraren världens äldsta
i norges df slutar hund 147 år
n Det norska dövförbundets n Lulu är 21, eller 147 hundår,
(NDF) generalsekreterare, Paal gammal och av rasen Beagle. Han
Richard Peterson, har sagt upp sägs vara världens äldsta jycke,
sig efter fyra år. Han ska börja vilket Guiness Rekord ännu inte Hund av rasen
arbeta som seniorrådgivare vid har bekräftat. Men det kan mycket
departementet för reform, admi- Även i indien spelar väl vara så, eftersom den förra
Beagle.
nistration och kyrkliga angelä-
genheter i regeringen. hörande döv rekordhållaren var 20 när han dog i januari i år.
Lulu är ”lite” döv (som hussen uttrycker det), näs-
Anledningen till detta är att han n Den i Indien kände hörande skådespela- tan blind och haltar, skriver The Daily Telegraph.
Paal Richard Peterson.
länge har tänkt jobba i den ren, Ranbir Kapoor, spelar döv i Anurag Ägaren är säker på att anledningen till att han fort-
”stora” hörandevärlden. Han har Basus nästa film, skriver Mid-Day. Han har farande lever är att han alltid har fått det finaste
varit rädd för att bli fast i dövförbundet, berättar han i redan färdigheter i teckenspråk från en köttet som finns att tillgå i hemmet. Han är fortfa-
ett videoinslag på NDF:s hemsida. I regeringen kom- annan filminspelning, ”Black”. Den här rande i god form, går regelbundna promenader
mer han att arbeta för mångfald, vilket innebär att gången är utmaningen för honom att den och leker med andra hundar.
även döva ska få arbetsmöjligheter i staten. kommande filmen innehåller musikal. I USA
har det utlöst protester från döva skådespe-
lare när det blev känt att hörande skulle krav på textade filmer
spela döva.
smärtstillande medel ombord på flygplan
gör män döva elever i indien får n Association for Airline Passenger Rights, AAPR,
n Män som regelbundet
gratis tandkontroll ber kommunikationsdepartementet, eller U.S.
Department of Transportion, att de ska kräva att
tar receptfria smärtstillan- n organisationen Rotary, som bland alla flygbolag ska visa textade eller dolt textade fil-
de medel löper dubbelt så annat utför humanitära serviceinsatser, mer och TV-program för alla döva och hörselska-
stor risk att få hörselpro- fyller 105 år. I samband med jubileet utlo- dade. I dag är det endast obligatoriskt att visa
blem jämfört med dem vas en rad aktiviteter. en av dem är att säkerhetsdemonstrationer med textremsor. AAPR
som inte tar piller, visar en Rotaryklubben i Tumkur City i Indien har anser att det är lägligt att flyget görs tillgängligt
amerikansk undersökning, gett gratis tandläkarundersökningar till även för döva och hörselskadade 20 år efter att
enligt The Daily Telegraph. eleverna vid Röda korsets skola för döva. lagen mot diskriminering, ADA, kommit till.
Särskilt yngre män är
utsatta. För dem som äter
paracetamol två gånger i Melodifestival på teckenspråk
veckan är risken fördubblad att få mellan liten och n Nu är melodifestivalen över. Vinnaren som ska representera Sverige vid
stor hörselförlust före 50-årsåldern. Även andra eurovision-tävlingen i Norge i maj är korad. Årets svenska melodifestival var
medel som aspirin och ibuprofen hotar hörseln. uppdelad i sex tävlingar: fyra deltävlingar i fyra olika städer, andra chansen i
Forskningen visade dock inte att medlen var den Örebro, och slutligen, finalen i Stockholm. Schlageråret 2010 var annorlunda
direkta orsaken till dövhet, men att orsakssamband jämfört med de tidigare åren: andra chansen, som ägde rum i Örebro, var
kunde finnas. Läkare har länge vetat att höga aspirin- Årets vinnare Anna teckenspråkstolkad i direktsändning på webben. SVT tog hjälp av Örebro
doser kan ge upphov till tinnitus. Bergendahl. teckenspråkiga kulturskola och We sign. Även finalen var teckenspråkstolkad.
illustration: lagergren
6
7. enkäten
Örebro blev Europas teckenspråkshuvudstad
• vilket är det bästa
den 12 mars stod en aprilskämtet du varit
mängd döva örebro- med om?
are utanför kom-
david eriksson, 27, stu-
munhuset och app-
derande,
låderade för
uppsala
teckenspråket. – När jag var
anledning: örebro liten, såg min
kommun utropade pappa mig i
sig till europas teck- ögonen och
enspråkiga huvud- tecknade
stad. ”jag ska JoBBA i morgon”.
Dagen därpå var han fort-
farande hemma. Jag tänkte
Tidigare har det funnits ”va”. Då frågade jag om
en skeptisk attityd bland han inte skulle arbeta. Han
Örebros döva invånare svarade ”april, april”. Det
gentemot kommunen. gjorde mig förbannad.
Men när man nu tagit ste- foto : tomas lagergren
Tommy
Maria Sundholm stod framför ingången till kommunhuset och ledde applådkören.
get att utropa Örebro till hammar-
teckenspråkets huvudstad ström, 23,
i Europa, kan det ses som en signal på att de erkän- Om framtiden säger ordföranden i kommun- studerande,
ner teckenspråket som ett bland andra i staden. fullmäktige Lars O Molin (kd) att han ser ett behov Leksand
Kommunledningen har skrivit en avsiktförkla- av kompetensutveckling hos personal som jobbar – Jag minns
ring, där man bl.a. uttrycker vikten av att under- nära döva. att i lågstadi-
et sa vår lärare att en älg
lätta vardagen för teckenspråkiga medborgare (ett Sarah Remgren tänker mer på klimatet i Örebro
fanns utanför fönstret. Vi
utdrag ur avsiktsförklaringen finns i Maria Sund- bland människorna:
gick upp och kollade. Inget
holms ledare på sid 3). – Min dröm är att det blir mer öppet och mer
djur fanns där. Hon sa
Avsiktsförklaringen skrevs under av Örebro direkt kontakt mellan hörande och döva och hör- ”april, april”.
kommun, Regionförbundet Örebro, Örebro läns selskadade – ingen ska behöva utestängas, säger
landsting, Örebro universitet och Specialpedago- Sarah Remgren till Teckentorget. TL Jenny skagerstrand, 21,
giska skolmyndigheten. studerande,
Leksand
– Min mamma
är döv. ett
aprilskämt var:
Okänt hur det uppkom: min faster
Aprilskämtet – ett säkert vårtecken
heter Lillemor.
en dag skulle min lillebror
säga till mamma att fastern
nu kommit, men han sa
aprilskämt är ett fenomen som funnits i Kjell Stensson berättade i en informationsfilm ”Lilla musen har kommit”.
sverige i över 300 år. ingen vet säkert år 1962 om hur man på ett enkelt sätt kunde få Mor blev rädd och hoppa-
varifrån de kom. folk inte bara luras här färg-TV. Det var att man skulle dra en nylonstrum- de högt från soffan.
hemma utan också i andra länder som pa över apparaten. Många gick på bluffen.
frankrike och storbritannien. Sajttips: SVT Öppet arkiv har ett klipp från in- göran enoks-
formationsfilmen. son, 59, lära-
re, Leksand
Ett av de säkra vårtecknen är så klart aprilskämt. Sajten har utsett det här skämtet till världens
– På första
Samtidigt som trädbladen börjar växa och dammet bästa. BBC:s välkända nyhetsprogram Panorama, be-
april brukade
börjar bli synligt i hemmets vrå av solstrålarna, rättade år 1957 att schweizare på grund av en ovan-
jag syna min
luras folk att tro på något uppdiktat eller göra nå- ligt mild vinter hade en fantastisk spaghettiskörd. morgontidning
got onödigt just på första april. När någon går på Bilder visades på hur bönder tog ner långa spaghet- väldigt noggrant. Jag blev
tricket, får denne höra ”april, april, din dumma tistrån från träd. Många tittare hörde av sig till därför inte lurad. Men just
sill, jag kan lura dig vart jag vill”. Vanligast är att BBC och frågade hur de kunde göra samma sak. den dagen, för ungefär tio
man bara säger de två förstnämnda orden. Public service-företaget svarade diplomatiskt att år sedan, hade Dagens
Aprilskämtets uppkomst är okänd. Redan 1708 man kunde lägga en bunt spaghetti i en tomatsås- Nyheter en artikel om att
undrade en brittisk korrespondent varifrån seden burk och hoppas på det bästa. svenska dagstidningar
kom. Säkert är att många länder har anammat den. Sajttips: Youtube har klipp från programmet. hade bestämt sig för att
sluta med aprilskämt. Jag
Den amerikanska sajten Museum of Hoaxes har Sök på orden spaghetti harvest 1957”.
tänkte ”Nej, vad tråkigt!”.
tagit fram en topp-tio-lista. Ett av dem är det Källor: Nationalencyklopedin och Museum of Hoaxes
Det visade sig att just den
svenska, som knep bronsplatsen. Här är det svens-
TeXT: niCLas MarTinsson texten inte var sann!
ka skämtet:
7
8. Efter SDRs tolkkampanj:
Över hundra DO-anmälningar
om utebliven tolkning
sveriges dövas riksförbund drog igång en ett nytt principärende om nämnden får in många
tolkkampanj 2007. den uppmuntrade alla ärenden och det även visar sig att bristnivån är hög,
att anmäla till diskrimineringsombuds- säger Agneta Calleberg, förvaltningsjurist.
mannen eller Patientnämnden om de blev ”Dövtäta” landsting och regioner är de som fått
utan en tredje part. det har gett effekt flest DO-anmälningar: Skåne, Stockholm, Västra
sedan dess. Göta land och Örebro.
Håkan Mattisson är enhetschef vid Tolkcentralen
2009 hade Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Region Skåne.
över hundra anmälningar som handlade om utebli- – Jag beklagar att vi inte har kunnat utföra alla
ven tolkning. DO bildades 2009 efter en samman- uppdrag. Vårt uppdrag och målsättning är att möta
slagning av fyra myndigheter som verkade mot dis- upp brukarnas behov av vardagstolkning. Men vid
kriminering, där Handikappsombudsmannen (HO) vissa tillfällen och situationer under året har vi inte
är en. gjort det på grund av att det inte funnits tolkar som
Vad ledde anmälningarna till? Inget än. Utredare kunnat utföra uppdragen eller av andra resursmässi-
Linus Kyrklund samlar bara på dem. ga skäl.
– Jag håller på att utreda det hela. Vi har ännu inte Målet är att klara minst 95 procent. Förra året
tagit ställning i frågan. Tyvärr har jag ingen aning kom Tolkcentralen i Region Skåne upp till 93 pro-
när det kan bli aktuellt, säger han. cent. Förändringar av tolkarnas arbetstider har gjorts
Förhållandet mellan diskrimineringslagen och för att mer än tidigare kunna möta upp efterfrågan
hälso- och sjukvårdslagen, som reglerar vardagstolk- på kvällar och helger.
verksamheten, är enligt honom inte helt enkelt. När – Vi har märkt en positiv förändring efter tolk-
HO fanns, hade de sagt till Sveriges Dövas Riksför- kampanjen. Tolkbristen har minskat markant, säger
bund att det var bra om alla, som blev utan tolk, an- SDRs ordförande Ragnar Veer.
mälde till dem för de hade en riksomfattande statis- Men han är långt ifrån nöjd med situationen.
tik som kunde presenteras för regeringen. – Döva får fortfarande inte möjlighet att delta i
– Jag känner till HO:s gamla idéer. Men än så fritids- och kulturutbudet. Tolkcentralerna priorite-
länge redovisas inte dessa ärenden separat, säger rar ner fritid och rekreation. Där finns ett mörkertal
Linus Kyrklund. kvar att titta på. Och vad gäller tolk i arbetslivet är
Om han själv blev utan tolk, skulle han inte göra begränsningen fortfarande kvar. Men vi ger inte upp,
en ny anmälan till DO eftersom högen anmälningar utan arbetar ständigt för att öka tillgången till tolk i
bara växer. Det är enligt honom bättre att vänta tills arbetslivet. Ragnar Veer, ord-
DO avgör vad som är diskriminering i sådana fall. förande SDR.
niCLas MarTinsson
– Men det beror helt klart på vad det är för fall,
säger Linus Kyrklund, som alltså menar att man bara
ska anmäla om man inte fått tolk på grund av för-
medlarens åsikter om funktionshindrade eller fått Linda fick ingen tolk till försäljningen
en ”mycket exotisk”, som han uttrycker det, förkla-
ring till varför man inte fått tolk. Linda nilsson skulle ha en klädvisning gat om jag kunde
från ett företag hemma. Tolken uteblev. ändra datum. Jag hade
fristående instans hon blev förbannad och gjorde en an- fixat det utan några
En annan instans som man fortfarande kan anmäla mälan till både do och Patientnämnden. problem, säger hon,
till är Patientnämnden som finns i varje landsting som tappat förtroen-
Försäljaren är en kompis till Linda Nilsson. det för Tolkcentralen i
och region, och på Gotland som inte har något lands-
De har barn på samma dagis. eftersom för- Region Skåne.
ting. Patientnämnden är en fristående och opartisk
säljaren inte kan teckenspråk, behövde de Hon undrar hur
instans som döva och hörselskadade kan vända sig hon i fortsättningen
en tolk som kunde översätta medan kläder Linda Nilsson.
till om de har klagomål eller synpunkter på tolkser- visades. Linda Nilsson, som bor i en liten by ska göra när hon till
vicen. utanför Lund, beställde tolk minst två veck- exempel har ”home party” eller vill gå på
Stockholms läns landsting hade förra året 39 an- or i förväg. Hon hade även bjudit kanske kvällskurs i sömnad. När tolk uteblir, anmä-
mälningar. Där lyfte Patientnämnden frågan om åtta-tio döva till hemmashoppingen. ler hon alltid, något som är självklart för
svårighet att få tolk till två så kallade principären- Två dagar före tillfället fick hon ett SMS henne.
den under 2000-talet. 2001 ansåg nämnden att den som talade om för henne att någon tolk inte – Man ska få tolk när man behöver det,
stora tolkbristen måste lösas. 2004 begärde de svar fanns just den kvällen och att det var många säger Linda Nilsson som är 31 år gammal
på vilka förbättringar som skulle göras. tolkuppdrag samma kväll. Hon blev arg. och har sambo och två söner.
– De kunde ha kollat med mig och frå- niCLas MarTinsson
– Patientnämnden skulle till exempel kunna lyfta
8
9. SPSM* ställde in skol
mästerskapet i vår:
Elever rasar – vill ha kvar sitt skol-SM
foto : jacob jakobsson
Nabil Tebibel och hans klasskamrater tänker inte ge vika.
en enkät delades ut till eleverna av sPsM om skolmästerskapen. SPSM:s samordningsansvarige Bengt Danielsson
Tanken var att utvärdera mästerskapen. Men eleverna tyckte att kommenterar elevernas oro om nedläggning och sä-
enkäten var negativt vinklad. ger att inga beslut är fattade.
Processen drog ut på tiden och i vår lade sPsM mästerskapen på – I höstas bestämde vi att göra en utvärdering av
is, vilket upprör eleverna. skolmästerskapen. Den ska sen ligga till grund för
ett nytt beslut om skolmästerskapen och gälla om-
fattning, tidpunkt osv samt även kostnad och perso-
I över fyrtio år har tävlingarna ägt rum. Fram till för nalsituation. I utvärderingen vill vi fånga in syn-
*SPSM – Specialpedago
giska skolmyndigheten några år sedan hölls det tävlingar fyra gånger per punkter från verksamheten, men även från elever
läsår, varje mästerskap representeras av olika idrot- och föräldrar.
ter. Idag hålls de två gånger om året. Genom mäster- Bengt Danielsson förstår oron från eleverna.
skapen har eleverna fått nya vänner för livet. Nu ho- – Jag är väl medveten om elevernas önskan om att
tas mästerskapen av nedläggning, befarar eleven träffas och knyta kontakter, vilket också finns med
Nabil Tebibel, som går sista året på Manillaskolan. som en del av beslutsunderlaget. Möjligheten att
Han är också en av ledamöterna i elevrådet på sin träffas tror jag inte kommer att upphöra. Frågan är i
skola och menar att de körts över av SPSM i frågan. vilken omfattning, och hur mycket som ska bygga på
– Vi i elevrådet började bli misstänksamma när vi idrott och hur mycket som ska bygga på andra akti-
skrev enkäten. När SPSM ställde in fotbolls- och viteter.
”de förstår friidrotts skol-SM på vår hemmaplan blev nästan al-
sätter upp protestlistor
la elever i Manilla rasande. Vi i elevrådet agerade
inte hur vik- direkt och kontaktade samtliga dövskolor som vill Utvärderingen har dragit på tiden. Konsekvensen
tigt skol- ha skol-SM kvar och skrev ett gemensamt brev till blev att vårens skolmästerskap inte kommer att ge-
SPSM där samtliga elevrådsordförandes underskrif- nomföras i väntan på beslut. Nabil och elevrådet
mästerskap ter fanns med. Vi förklarade i brevet hur viktig skol- tänker sätta upp protestlistor man kan skriva under
är för oss SM var för oss och att vi kräver att vårens skol-SM på. Målet är glasklart:
döva elever. ska vara kvar. Vi i elevrådet hade också kontakt med – Vi gör allt för att skol-SM ska köras nu på våren.
flera dövtidningar och dövföreningar. Det hela är en stor besvikelse för alla på Manilla.
det är en Men SPSM sade nej rakt ut, berättar Nabil. Men det drabbar oss killar i klass 10 mest av alla, vi
fantastisk – De vill vänta tills alla utvärderingar om skol- som taggade upp oss redan ifjol och planerade att ta
SM är klara och sedan kanske skol-SM kan spelas guld på hemmaplan i vårt allra sista skolmästerskap
tradition till hösten. SPSM har en helt ny styrelse med nya någonsin. Och det kommer att spelas i vår favorit-
och ingen människor. De förstår inte hur viktigt skolmäster- sport fotboll. En helt perfekt avslutning skulle det
skap är för oss döva elever. Vi behöver verkligen bli, tills SPSM:s bedrövliga beslut kom. Det kändes
får förstöra träffa andra döva elever, vara sociala och samtidigt som ett hårt slag rakt i magen för oss alla i tian. Men
den.” tävla mot varandra. Det är en fantastisk tradition vi tänker inte ge vika, säger Nabil.
och ingen får förstöra den. ToMas Lagergren
9
10. utvisad
Uppslutningen var stor vid protestmötet i Birgittaskolan. foto : anna westerhagen , dhb
TBC-sjuka flickan
Estantila utvisades
dT var med när tioåriga estantila Marku tillsammans med sin
familj tvingades åka tillbaka till hemlandet albanien. detta
estanila Marku i bilen vid polishämtingen. trots protester från förbund och stöd av tusentals människor.
Estantila som också är sjuk i TBC, kom med familjen till Sverige för tre år
sen. Föräldrarna, pappa Perparim och mamma Shpresa hade insett att
Estantila skulle få ett bättre liv som döv i något annat land. De sökte asyl
här i Sverige. Estantila fick gå i skola och utvecklade ett teckenspråk.
Föräldrarna och Estantila fick den kontakt de behöver.
Men ifjol kom det definitiva avslaget. De skulle tillbaka. Dövheten
räcker inte som orsak. Inte heller hennes TBC-sjukdom räcker som skäl.
De kontaktade Riksförbundet för döva och hörselskadade barn och språk-
störda barn (DHB) och försökte överklaga beslutet.
Förbundsordförande Janne Carlsson engagerade sig i fallet och det kom
att bli ett personligt engagemang för honom och hans familj: Dottern Frida
Carlsson, 19, och hennes kompis Desiree Kalm, 17, engagerade sig också.
De bildade en grupp på facebook och upprättade protestlistor mot utvis-
ningsbeslutet. De fick också medieuppmärksamhet vid ett protestmöte på
Birgittaskolan. De är upprörda.
– Hon hade inget språk när hon kom hit och fick det här. Hon fick gå i
skola här. Nu utvisas hon tillbaka till... Ja, ingenting och det är så fel, säger
Desiree.
Gruppen ”LÅT HENNE STANNA I SVERIGE” på facebook (i skrivande
estanilas mamma Shpresa var otröstlig vid polishämtningen. stund har 6.700 gått med) bildades för att uppmärksamma deras situation
DHB:s Janne Carlsson försöker stötta så gott det går. och försöka påverka så att de skulle få stanna. Många anslöt sig och visade
sitt stöd. Förgäves.
De har åkt tillbaka nu. Hur känns det?
– Det känns hemskt. Vi har misslyckats, säger båda tjejerna.
Ni har sagt att ni inte tänker ge upp. Hur tänker ni gå vidare?
– Vi ska försöka överklaga hos EU-domstolen och ta fram lagtexter som
talar till deras fördel och göra allt i vår makt för att de ska kunna komma
tillbaka, säger Frida. Desiree fyller i:
– Sverige har brutit mot barnkonventionen och språklagen – där sägs det
klart och tydligt: barn har rätt till ett språk och så vidare. Nu tar man bort
möjligheten när man skickar tillbaka Estantila till Albanien.
Vad har ni lärt er?
– Att allt inte går som man vill – hur mycket man än vill, så blir det
inte alltid så. Vi har också lärt oss hur sånt här fungerar, själva processen
och hur lagar ser ut och att det krävs mycket arbete och engagemang, av-
Frida Carlsson (t.v.) och Desiree Kalm tänker överklaga beslu- slutar Frida Carlsson.
tet om utvisning hos eU-domstolen.
TeXT & foTo: ToMas Lagergren
10
11. Janne Carlsson, ordförande i DHB, hjälpte till att bära familjens väskor.
Minibussen med tonade rutor ger sig av och vänner till familjen vinkar adjö.
DHB:s förbundsordförande Janne Carlsson:
”Migrationsverket har skött det här dåligt”
dhb fördömer Migrationsverkets agerande Under avvisningen DT var med på kunde mamma
i fallet estantila. Shpresa knappt stå. Benen bar knappt henne och hon
– de har för dålig kunskap om dövas situa- grät förtvivlat. Estantila visade inte mycket, hon för-
tion ute i världen. de skrev dessutom ordet sökte antigen vara stark för mammans skull eller så
dövstum i sitt svar till oss. dåligt, säger förstod hon inte vad som hände. Lillebrodern Daniel
dhb:s förbundsordförande Janne Carlsson rynkade ögonbrynen och undrade vad som stod på.
och sågar migrationsverket. Det hela gick lugnt till, Janne och några vänner till
Janne Carlsson är den som haft mest kontakt med familjen hjälpte till att bära väskorna in i bilen. Efter
familjen Marku. Han är ledsen över hur de skött att minibussen med tonade rutor åkt stod de som
ärendet. Hon fick ett språk här i Sverige, inte i Alba- varit med om avvisningen kvar en stund.
nien, menar Janne. Stämningen var tryckt. Ingen sa något. Sen gick
estanilas lillebror Daniel undrar
– Det är fel mot henne som levt en stor del av sitt liv vi in i deras lägenhet. Alla möbler var kvar och lek- oroligt vad som står på. Han stöt-
utan ett språk att tvinga tillbaka henne till språklöshet. sakerna fanns kvar på golvet. Tavlor på familjen var tas av Desiree Kalm och Frida
Han menar att det med barns rätt till språk finns fortfarande uppsatta. Teven var påslagen och visade Carlsson.
med i olika konventioner och lagar. Det är också en något djurprogram. Klockan tickade på. En kuslig
synnerligen ömmande omständighet – det som förut påminnelse om att livet går vidare. Trots allt. Janne
kallades för humanitära skäl. De åberopade det, men hoppas att det blir bra till slut för dom.
Migrationsverket ansåg inte det räcka och genom- – Det känns inte bra det här, att de tvingades hem
förde avvisningen. efter tre år. Men Estantila har starka föräldrar som
– Det är för mig självklart att barnen kommer i förstått hennes behov, så det blir kanske bra till slut,
första hand, det är vad barnkonventionen handlar om. funderar han och fortsätter:
– Om de inte får komma tillbaka börjar de kanske
fortsätter kontakten kämpa för bättre villkor för döva barn därnere.
Tillvägagångasättet under avvisningen är Janne be- Precis som tjejerna fortsätter Janne att ha kontakt
sviken över. Polisen hämtade pappa Perparim först, med familjen. Han ska hjälpa till att försöka fixa ar-
han fick sitta i häkte i två veckor innan resten av betstillstånd här i landet åt pappa Perparim, som har
familjen hämtades och skickades hem. jobbat här ett tag och hans arbetsgivare har sagt sig Familjeporträtten hängde kvar i
– Pappan var den starke i familjen och de andra vilja anställa honom. Då kan de på sikt få uppehålls- lägenheten. Underst pappa Per-
parim, som fick sitta i häkte två
lämnades kvar. De mådde dåligt och mamman har tillstånd här. veckor innan resten av familjen
haft depression. Och hon lämnades ensam med bar- TeXT & foTo: ToMas Lagergren hämtades och skickades hem.
nen. Det var fult gjort.
11
12. I backspegeln: bröderna farkondeh
År 2005.
utvisade.
Levde som
gömda
Ur Dövas Tidning nr 1 2008.
daniel och sassan farkondeh är två asylsökande bröder
från iran, som dT träffat några gånger (första gången år
2005.) de flydde därför att de förföljdes av militärpolisen
när de försökt bilda en dövförening i hemstaden Teheran.
sdr kopplades in 2005 och engagerade sig i fallet. Men
inget hjälpte, de skulle utvisas tillbaka till en säker död i
iran. då gick de under jorden.
I Iran är det ytterst farligt att gå emot regimen. Ingen opposition Ur Dövas Tidning nr 6 2005.
finns, ingen vågar skapa opinion. Det är Koranen som är lag och
den som inte följer den straffas hårt. en dag kom Basiji-milisen
År 2010.
hem till bröderna och misshandlade dem, berättade Daniel för
Dövas Tidning när vi träffades första gången 2005. Deras far, Hallå där, Daniel Farkondeh…vad
som bevittnade övergreppet, blev så rädd att han fick en hjärt-
infarkt och dog två dagar senare. Brodern Sassan: hände sen?
– en annan gång kom de och band ögonbindlar på oss och
– Vi gömde oss i åtta månader. Det var inte roligt. Vi fick hjälp av kyr-
förde oss till några rum där vi varken hade kontakt med omvärl-
kan och frivilliga. Men nu har vi fått ID-kort och pengar av Migra-
den eller varandra. Vi fick ingen mat eller vatten. Vi satt två
dagar i det här trånga, mörka rummet som var stekhett. Man
tionsverket igen. Vi bor i Göteborg sen tre år tillbaka och polisen låter
visste ingenting om vad som skulle hända. efter allt det där oss vara ifred, berättar Daniel som DT pratar med via Skype. Han är glad
bestämde vi oss för att fly. att få återse mig och berättar att de startat en ny process. Förhoppningarna
De kom hit i september 2002 och hamnade i Filipstad där de att få stanna är större nu, även om de är luttrade och vet att ett negativt
påbörjade en lång och slitsam process för att få stanna. De fick besked alltid ligger närmare till hands än ett positivt.
avslag på avslag, trots att de åberopade humanitära skäl på – Vi har fått hjälp av pastor Bengt Sjöberg att få en ny advokat som är
grund av sin situation i hemlandet. När de delgavs det definitiva känd i Göteborgområdet, Hans Hjalmers. Han har samlat ihop bevisma-
utvisningsbeslutet 2007 och fick nej av europadomstolen, terial om hur läget är i Iran. Min mamma har skickat brev med yttran-
bestämde de sig. De skulle vara kvar här i landet till varje pris. den. Så nu väntar vi på ännu ett beslut.
De gick under jorden och gömde sig på hemlig ort. Bröderna
Det är oroligare i Iran än förut. Hur går det för era anhöriga därnere?
hade konverterat till kristendomen här i Sverige. Det betyder
– Ja! Har du sett på teve?! Det är hemskt. Mycket bråk. Mamma har
dödsstraff hemma i Iran.
När de gömde sig fick de sina dagsersättningar indragna av
förföljts och blivit misshandlad. Nu flyttar hon runt jämt av rädsla för att
Migrationsverket. Men brödernas ombud, pastor Bengt Sjöberg, bli mer kränkt av regimen. En bror till oss sitter fängslad och har blivit
överklagade till Länsrätten och fick rätt: torterad. Intellektuella misshandlas och våldtas. Universiteten förstörs.
Migrationsverkets beslut att överlämna ärendet till polisen Studenter sitter i fängelse utan mat och vatten i trånga utrymmen. Det
och dra ner deras bidrag var fel. om bröderna lyckas stanna fria ordet finns inte.
kvar, gömda, i två år till – då har de varit här i sju år och får ett Hur håller ni kontakten?
svenskt medborgarskap, sa pastor Sjöberg, aktiv i FARR* till DT – Det är svårt att nå varandra. Ibland går det att maila. Iran har blockerat
2007. Han menade att det inte är tryggt att leva i Iran idag: mailvägarna och möjligheterna att nå omvärlden. Alla sms går inte fram
Situationen där är värre nu. Den hårdföre presidenten heller. Det går att ringa men vi kan ju inte det. Hörande iranier som bor
Ahmadinejad tolererar inte oliktänkande och konvertiter, som
här vågar inte annat än att ringa och bara kolla hur läget är. Att prata
bröderna är.
politik går inte, eftersom regimen avlyssnar samtalen.
TeXT & foTo: ToMas Lagergren
Vad gör ni om dagarna?
*FARR – Flyktinggruppernas och – Vi går i kyrkan på onsdagar. Det intressanta är prästen, hon är också
Asylkommittéernas Riksråd en konvertit från Iran. Vi är ett gäng som konverterat som träffas. Det är
kul. Sassan jobbar extra, vilket är nödvändigt för att vi ska klara oss. Vi
har 1800 kronor var i månaden att leva på och hyran är på 3000 kronor.
Jag själv spelar vattenpolo i elitserien och målar hemma. Vi mår bättre
nu än för tre år sedan, då oroade vi oss hela tiden.
– Måla slutar jag iallafall aldrig med, oavsett hur det här går, säger han
och syftar på de åtta åren han och Sassan kämpat för att få stanna i
Sverige. Hur länge till kan man vänta?
ToMas Lagergren
Ur Dövas Tidning nr 8 2006.
12
13. Markku Jokinen hade precis
gjort en bejublad föreläsning
på Musikhögskolan i Örebro
den 10 mars. Han tog publi-
ken på en resa där han bjöd
på lite smått och gott om vad
teckenspråket kan ge mänsk-
ligheten. DT fick ett kort
samtal med Markku efteråt.
ett ögonblick,
Markku Jokinen,
Wfd:s president…
Det moraliska och etiska i frågor som be-
rör funktionshindrades forskning har man
diskuterat länge, bland annat nyttan av
genetik och teknisk utveckling. Tekni ken
förfinas samtidigt som funktionshind rade
och – i det här fallet döva – fått det bättre i kapprörelsen, så det är viktigt att samar- är ert nästa steg?
och med att FN-konventionen ratificerats i beta med andra för att nå målen. – Vi har nu ett projekt i Västafrika där vi
en del länder och olika språklagar stiftats • FN:s handikappkonvention ratificeras jobbar med mänskliga rättigheter och orga-
runt om i världen. Vem vinner kampen? nu runt om i världen. Parlamentet i Ungern nisationsutveckling och få dem att med
– Det är en mycket intressant fråga. Låt godkände enhälligt teckenspråket 2009, stöd av konventionen sprida kunskap i re-
mig säga att den väg vi slagit in på, den med tack vare konventionen. Har du sett andra gionen. Det är ett treårigt projekt där det är
mänskliga rättigheter, är rätt väg, säger han exempel på hur konventionen hjälpt döva? två år kvar. Ett mycket spännande projekt!
och fortsätter: – Ungern ojoj... Där var de taktiska. De • Du har ett år kvar av ditt mandat. Vill
– Visst behövs det språklagar och så, men döva tog taktpinnen och ledde handikapp- du fortsätta som president?
det viktiga är kampen. Vi kanske vinner, rörelsen och hade en webbkampanj. Det Markku ler och funderar ett slag och
men vi får aldrig för den skull sluta kämpa vann de på. säger litet kryptiskt:
– annars förlorar vi allt. – Konventionen har påverkat andra län- – Jag kan inte säga något i nuläget, så
• Den engelske forskaren Paddy Ladd sa der också, det händer saker runtom i värl- inga kommentarer, ler han men tillägger:
en gång att slaveriet i Amerika kunde arbe- den men inte lika snabbt som i Ungern. kan bara säga att det krävs en mycket bra
tas bort först då vita och svarta kämpade för Handikapprörelserna måste bevaka proces- styrelse för nästa period för det kommer att
slavarna. Bör dövrörelsen göra samma sak? sen ordentligt. I Finland har man inte rati- krävas mycket arbete med att bland annat
– Också en intressant fråga. Där har ficerat konventionen ännu. Det har ni följa upp arbetet med konventionen och
handikapprörelsen en viktig roll. Historiskt svenskar. Vi har teckenspråket skrivet i titta på jämlikhet mellan män och kvin-
sett har vi alltid känt oss lite utanför där grund lagen, men ni har en språklag, vi har nor. Och vi måste ge pengar till fattiga län-
men det är viktigt att jobba med dem på inte det... Så vi alla har saker som vi måste der så att de kan vara med och inte bara låta
bred front för att bli hörda. I fattiga länder bevaka och jobba vidare med. En konven- rika länder representera WFD:s styrelse.
där dövrörelsen stått ensamt är de ofta tion är ett verktyg, men vi måste jobba och TeXT & foTo: ToMas Lagergren
hand fallna och svaga. Uganda är ett exem- se till att den följs på alla nivåer. FoTNoT: Markku Jokkinens föreläsning kan ses
pel som gått mycket starkt på sista tiden • Ni har arbetat med särskilt fokus på på svt.se/teckentorget
tack vare samarbetet med de andra i handi- mänskliga rättigheter de senaste åren. Vad
Tal och tecken i samma hjärndel regeringen bröt mot språklagen
n Språk skapas i samma del av hjärnan, oavsett om personen i fråga n Nu finns ett tydligt exempel på vad den nya språklagen, som teckenspråk
talar eller använder teckenspråk, visar en ny undersökning från San är en del av, kan ge för konsekvenser. Regeringen har fått en bakläxa av
Diego State University. Både det ena hjärncentrat, Broca, som sägs vara Jusitieombudsmannen (Jo), för sina mailadresser på engelska, som t.ex
relaterat till talproduktion, och det andra, Wernicke, som är associerat @enterprise.ministry.se för näringsdepartementet och @culture.ministry.se
med talförståelse, har länge blivit ihopkopplade med verbal kommuni- för kulturdepartementet. Jo anser att anglosaxiska adresser istället för
kation. Men nu har forskare funnit att de två hjärnområdena, utöver tal, svenska rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar som staten ställer
också används till visuell kommunikation. Länge misstänkte man att på myndigheter. Vidare ska svenska enligt lagen vara huvudspråk i alla sam-
döva som använde teckenspråk använde andra hjärndelar som låg nära hällsområden. Därför står regeringskansliets adresser i strid med språkla-
syncentrumet för att skapa språk, skriver MSNBC News. Upptäckten gen, skriver Svenska Dagbladet. Regeringen lovar att adresser på svenska
gjordes efter tester hos både döva och hörande. ska införas och fungera parallellt med de engelska.
13
14. 5 frågor…
David Lega är Kristdemokraternas toppnamn på Göteborgs riksdagslista. Han är känd för att ha
tagit 14 världsrekord under sin handikappidrottskarriär som simmare fram till 2000. I höst hoppas
han att hans eventuella nya levnadsbana som ledamot i Sveriges högsta beslutande organ bidrar till
att färre funktionshindrade ställs utanför.
David knackar på namn: David Lega
Ålder: 36
riksdagsdörren bor: Göteborg
familj: Flickvännen Malin
gör: Kandiderar till Riksdagen
1 Hur känns det att stå överst på riksdagslistan?
– Jag är hedrad och stolt. Jag har ju arbetat för
ett bättre samhälle som föreläsare och inom idrotten
i valet år 2010
om teckenspråket:
Jag kan bara lite. Mina vänner
i många år. Det vore spännande att få möjlighet att på Svenska Dövidrottsför-
påverka mer långsiktigt i riksdagen. bundet försöker lära mig, men
mina förlamade armar ställer
2 Du är inte kristen. Varför väljer du ändå att till det, säger han och ler.
kandidera för Kristdemokraterna?
– Kristdemokratin står för den värdegrund och de
principer som jag alltid har levt efter och trott på
utan att vara kristen. Tyvärr är det fortfarande
många som tror att man måste vara kristen för att
vara med i partiet. Det är helt felaktigt. Jag är långt
ifrån ensam om att ha en annan bakgrund i partiet.
Jag tror på människors unika och okränkbara värde,
och på ofullkomlighetstanken, att ingen människa … till David lega
är perfekt. Det är vad kristdemokrati är för mig!
3 En av de frågor som du vill driva är tillgänglig-
het och assistans för funktionshindrade. Till-
gänglighet är ju en kostnadsfråga. Hur ska du lyckas
med att göra Sverige mer tillgängligt utan att det
blir för dyrt?
– Jag tror att vi måste titta på kostnader på ett mo- hallå där…
dernare sätt. Ju mer tillgängligt Sverige blir, desto … andreas brehammar,
fler människor kommer ifrån ett utanförskap och djurskötare vid skansen-
kan faktiskt bidra till samhället som alla andra, fast akvariet
utifrån sina egna möjligheter. Jag tror att tillgänglig-
het inte bara innebär ökad livskvalitet, utan också • nu har ni en specialutställning om
en långsiktig investering. spindlar som pågår över sommaren.
spindlarna är döva. hur märks det?
4 Hur ska du kampanja den kommande tiden?
– Vi håller precis på och lägger upp en strategi
för de kommande månaderna, så det är inte riktigt
– Det är svårt att se det på en spindel
då den har andra välutvecklade sinnen.
Bland annat har den små hår över hela
utom kanske är mer användbara för dem
än vad hörseln är.
• varför behövs spindlar i natu-
spikat ännu. Titta in på min hemsida, davidlega.com, kroppen som är förbundna med ”nerv- ren?
eller Facebookgrupp, David till Sveriges riksdag, så ändar”, vilket gör att de små håren fång- – Spindlar behövs bland annat för att
ar upp minsta vibration, till exempel när hålla nere skadedjursantalet (insekter)
får ni se mer!
någon pratar eller går. Mycket använd- som annars skulle ha bidragit starkt till
bart för en spindel i exempelvis en jakt-
5
att exempelvis skördar och växter snabbt
Slutligen, om man ska lita på de senaste opini-
situation där det är becksvart ute. försvinner eller äts upp.
onsmätningarna, ser ditt parti ut att ligga far- • varför är spindlarna döva? det – Ni är välkomna att besöka oss. Här
ligt nära riksdagsspärren. Hur stor tror du att chan- vill säga, har dövheten någon funk- kan man främst se stora spindlar, så
sen är att ditt parti blir kvar i riksdagen? tion? kallade fågelspindlar, men även giftiga
– Jag är helt övertygad om att vi sitter i riksdagen – Jag vet inte. Möjligen finns det skorpioner och den beryktade svarta
nästa år också. Nu ska vi tillsammans förmedla vad forskat på varför evolutionen har sett till änkan, en av de giftigaste spindlar som
vi vill göra till väljarna, och det kommer vi absolut att spindlarna är döva. Men antagligen finns.
att klara av! har väl dövheten bidragit till att de ut- niCLas MarTinsson
vecklat sina andra sinnen mer, som dess-
niCLas MarTinsson
14
15. En kringresande skotte
och en ung LÅW
DT kommer i varje nummer att plocka ur smått och
gott under tidningens snart 120-åriga historia. Förra
numret hade vi en hundra år gammal intressant notis
om en döv spansk prins.
I detta nummer hoppar vi femtio år framåt i tiden,
till 1960. Då hette tidningen SDR-Kontakt och hade
distriktsredaktioner med kontaktpersoner i flera orter:
Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge och Norr fors
(!). Chefredaktören Hugo edenås satt i Borlänge och
adminsterade det hela. Han var tidningens chefredak-
tör i tjugo år mellan åren 1949-1969.
Precis som förra gången hittade vi smått och gott.
Bland annat en underbar berättelse om en kringre-
sande skotte, James Duthie och en bild på en ung första
LÅW. Varsågoda! sidan nr
ToMas Lagergren
10-1960:
en mycket talande bild på en
ung LÅW – han är sjutton år
och tar ett steg framåt på trap-
pan till Blockhusudden, där
döva första gången fick möjlig-
het till högre teoretiska studier.
Föga anade han vad som skulle
komma. Många som gått på
Blockshusudden där blev sen
profiler i Dövsverige. LÅW själv
blev en världsprofil. Han blev
kursetta i fonetik (!) och teck-
enspråkslärare på Stockholms
Universitet. Han blev en av de
ledande i Deaf power-rörelsen
på 70-talet. Han var också för-
bundsordförande för SDR i
sjutton år. Förbundets interna-
tionella pris har döpts efter
honom och heter nu: Lars-Åke
Wikström International Award.
en legend i dövkretsar.
Artikel i SDR-Kontakt från 1960.
duthie kallades ”Dummy Jim” hemma i Skottland. så fascinerad av historien att han bestämde sig att
Boken han skrev hette ”I Cycled into the Arctic Circle” filmatisera den. James Duthie själv dog mystiskt i en
– jag cyklade till polarcirkeln – och ska nu bli film. trafikolycka 1965. Han blev bara 44 år gammal.
Filmmakaren Matt Hulse kom över ett ex av Duthies en webbsajt har upprättats till hans minne:
textsamling, som hans mamma hade sparat. Han blev http://www.dummyjim.com
15
16. Dövas Tidning har bett två fotografer ta fram bilder som har med döva eller teckenspråk att göra. • Resultatet
saMMansTÄLLning oCh översÄTTning: niCLas MarTinsson
”Den gav mig livs-
glädjen tillbaka”
Darren Frazier om handsken:
”En stilla söndagsmorgon i hjärtat av Portland, Oregon, klev
jag ut ur mitt hem med min nya ”baby”, Nikon D200 (en ka-
meramodell). Himlen var grå. Inte en endaste solstråle. Jag
tog ett djupt andetag och gick planlöst i långsam takt. Jag
levde ensam och visste inte vad jag skulle göra av mitt liv.
Jag fortsatte ändå att promenera med nerböjt huvud och stir-
rade på den livlösa trottoaren. Längs vägen såg jag löv, fimpa-
de cigaretter, tuggummin, plastmuggar, hundbajs, småste-
nar, kvistar, utrivna tidningssidor. En känsla av tomhet,
sorg och förtvivlan slog mig. Ändå fortsatte jag framåt. Men
plötsligt var det något som fångade min blick och jag stanna-
namn: Darren Frazier fotnot: de till. Jag såg en vacker röd handske. Tiden stod stilla när
Ålder: 39 år Handformen på jag stirrade på den. Det var den längsta sekunden i mitt liv.
bor: Helsingfors bilderna betyder
familj: singel Jag fällde en tår, men log samtidigt. Jag förstod att jag är äls-
”i love you”
Jobbar: med PR och som kad. Det var det som behövdes för att få mig på rätt spår och
på amerikanskt
medieplanerare för Sign- teckenspråk.
fortsätta älska livet. Handsken låg precis så här, ingenting är
webb-projektet som sorte- ändrat för fotots skull.”
rar under föreningen Fin-
landssvenska teckenspråkiga.
så började jag fotografera: jag var ungefär
tio år gammal när jag började. Jag lekte med ”…och ännu en lektion om livet”
mina föräldrars gamla kameror och såg det
som en konst. Jag var självlärd. och jag fick
också två grundkurser, på high school och Darren Frazier om babyns handform:
universitetet. Ju mer jag fotograferade, desto ”Jag skulle ta bilder för en döv familj som
bättre blev jag. Tidigare handlade de flesta av
hade fått en ny familjemedlem. Babyn var
mina bilder om natur, landskap och resande.
så liten, vacker och skör och krävde all
När jag var 30, såg många av mina vänner och
omvårdnad, uppmärksamhet och kär-
kollegor mina bilder och uppmuntrade mig att
bli professionell fotograf. Så jag gjorde det. Jag lek. När jag fotograferade, vilade
startade företag i oregon, Portland, 2004. När babyn på sin faders axel med hän-
jag flyttade till Helsingfors, var jag tvungen att der som hängde över axeln. Jag
lägga ner det. I dag fotograferar jag dock fort- bad pappan vända sig med ryg-
farande på frilansbasis för kunder i Finland gen mot mig. Plötsligt såg jag
och andra ställen. Jag vill också lägga till att det du nu ser på den här bilden.
jag är lycklig över min flickvän, Dawn Jani Efter fotograferingen körde jag
Birley, som delar samma fotopassion som jag. hem och reflekterade länge över
Vi hoppas kunna genomföra vår idé i år om att
babyns hand. Solen tittade fram
starta företag ihop och fotografera på uppdrag
genom molnen, och jag såg upp mot
av andra i Finland och övriga eU-länder.
den klarblå himlen. Återigen fällde jag
hemsida med fotoportfolio:
en tår, men med ett lätt leende. ”
http://www.darrenfrazierphotography.com/
16
17. ser ni här • Det på samma gång hatade och poetiskt vackra ordet ”hand-i-kapp”, bildligt talat, gör sig påmint.
namn: Jenny Karlsson
Ålder: 33
bor: Skurup
familj: sambo, som är tecken-
språkstolk, och två underbara
söner, Anton (11) och Albert (8)
Jobbar: som teckenspråkslärare
på både Hörsel- och dövenheten
i Lund och Komvux i Skurup.
Kort sagt, jag älskar mitt yrke!
så började jag fotografera: när jag fyllde 30 år, fick
jag en kamera av min sambo. Jag fotograferade mest
för nöjes skull. För två år sedan började jag på allvar.
Då kände jag att jag började utvecklas. Jag är mycket
intresserad av att föreviga ögonblicket på bild, som för
alltid fastnar på iakttagarens näthinna.
hur ofta och vad fotograferar du: jag fotograferar all-
deles för ofta – allt och möjligt. Men nu är det mindre
”spontan” fotografering utan jag har mer fokus på por-
trättbilder. Det är väldigt roligt att fånga människan på
djupet genom bild. Familje- och bröllopsfotografering
utför jag också. Jag vill och hoppas kunna förmedla
något till betraktaren. om betraktaren vars tid stannar
när denne tittar på min bild, då vet jag att jag har lyck-
ats. Nu planerar jag att starta en enskild firma. Det som
är väldigt glädjande är att jag får en del beställningar
från folk som aldrig träffat mig. Då pratar jag om folk
med superhörsel. De vet att jag är döv, men de ser inte
det som något problem.
Jenny Karlsson har en blogg där hon regelbundet publi-
cerar fotografier: jennyk.blogg.se
”Våra händer liknar
fjärilarnas vingar”
Jenny Karlsson om bilden:
”När jag tänker på teckenspråket, känner jag genast en otrolig stolthet,
som inte går att beskriva i ord. Ibland är det lättare att beskriva känslan
genom bild. Det är genom våra händer vi kan uttrycka våra känslor, tan-
kar och så mycket mer. Teckenspråket är vår grundstomme. Vi bär den
med stolthet. Våra händer liknar fjärilarnas vingar. Fjärilens ljus är som
en solstråle, som snabbt rör sig. Det är så färgstarkt, och likt en symbol för
det vackra i livet. Jag skulle helt klart inte ha varit den jag nu är om jag in-
te var döv. Om jag inte var det, hade jag aldrig träffat min man, aldrig haft
världens bästa jobb och aldrig haft många fina vänner som betyder allt för
mig. Dövheten har format mig till en positiv människa.”
17